"Ytterligare sju dagar har sakta gått, men ingen sötnos ännu vi fått".

Älskade söta lilla Du, Du borde ju ha varit hos oss nu...

12 dagar efter beräknad födelsedag och inte mycket till tecken på att något är på gång. Hoppas att det beror på att Du brås på mig och inväntar rätt tillfälle för att sedan snabbt göra slag i saken...

Jag trodde uppriktigt att mitt nästa inlägg till Dig här på bloggen skulle skrivas efter att Du behagat komma ut, men icke sa Nicke...

Alla gissningar och profetsior om din ankomst har således visat sig vara felaktiga. (Å då hoppas jag verkligen att bonus-morfar Tommys gissning på 1:a september är precis så galet som det låter, vore ju minst sagt jobbigt för oss längtande om det skulle visa sig vara rätt).

Måste säga att jag är uppriktigt imponerad över vilket stort intresse Du redan lyckats skapa för Din lilla person! Med så många som frågar om när det nu var som Du skulle komma, så har Du redan ett gediget underlag för en fan-club, Hjärtat. Väldigt många frågar oss hela tiden om det har blivit någon tillökning i familjen ännu, de frågar t.o.m. Farmor om Du har kommit... Många som är nyfikna på Dig, Hjärtat.

Din rara Mamma håller på att förgås, av både värme och längtan, och inte blir det bättre av att alla som vi känner som ska få barn kring denna tid, tycks ha fått sina små älsklingar levererade redan... Men det säger ju att den som väntar på något gott...

Å det vet vi ju att vi gör!

Jag måste också medge att jag både utmanade ödet och Dig, Hjärtat under förra veckan. Det vore inte det minsta förvånande om Du hade valt att anlända mitt i den lilla renovering som jag gjorde av dina storebröders rum inför lägenhetsförsäljningen. Men inte ens det hjälpte, det enda Du märkte av det var säkert att Mamma stönade och stånkade lite extra emellanåt... Fint blev det dock, så om Du kommer ut så hinner Du se det innan flyttlasset går mot den nya adressen...

På söndag ska vi åka till förlossningen, om inte förr (*håller tummarna*) för att se hur vi ska bära oss till för att få ut Dig. Det ska bli skönt att åtminstone få veta lite mer om när Du kan tänkas förväntas ansluta Dig till oss.

Jag längtar ju efter Dig, Sötnos!

Din storebror Felix undrade förra veckan när vi var ute och spelade fotboll om jag trodde att Du skulle bli en duktig fotbollsspelare. Det sa jag att jag bestämt trodde! "Bättre än mig?" undrade då Felix, men jag försäkrade honom om att jag trodde att Du "bara" skulle bli precis lika superduktig som han är. Jag menar, med både en Pappa och en Storebror som vill lära dig spela fotboll, borde Du ju ha goda förutsättningar för att lyckas. ;)

För att Du har bollsinne, det är vi övertygade om! Innan Du bosatte Dig i Mammas mage, så kunde hon aldrig fånga en boll, men nu! Nu tar hon lyror nästan varje gång man kastar något till henne, och det tillskriver vi såklart dig!

Din andra storebror William, han har mer planer på att lära Dig lite tricks i slalombacken, och vem vet, kanske han också får dig att fastna för kajakpaddling som han just nu tycker är superroligt?

Vi pratar mycket om vad vi ska göra när Du har kommit, men just nu så längtar jag bara efter att få ligga på sängen med Dig och Mamma, snusa på Dig, beundra Dig när Du sover och önska att tiden stod still...

Du är som Du säkert förstår, ofantligt efterlängtad.

SNART ses vi! Jippie!

Puss och kram, mitt Älskade Barn.